Skivepitel cancer!

Vi är en helt vanlig familj från Mälardalen som består av min man Tomi,mig Anna-Lena och alla våra barn. Vi bor på landet med hundar och katter.
I två års tid har vi planerat vårt bröllop som skulle gå av stapeln den 4 augusti 2018 men så blev det inte. Utan mr cancer kom till min man och ville förändra vår framtid.
Tomi började i maj 2018 få ont i munnen men trodde det var tandvärk han gick några veckor med värk i tänderna men tillslut kom han iväg till tandläkaren som upptäkte att två kindtänder satt löst. Tänderna togs bort men det ville inte läka i tandköttet han fick återkomma till tandläkaren och fick då penicillin. Efter kuren var han inget bättre i munnen så åter igen till tandläkaren som skickade iväg honom till käkkirurgen. På onsdagen den 13 juni fick han komma till käkkirurgen på akademiska sjukhuset där det gjordes en biopsi på tandköttet och han fick även en tid till öron näsa hals till på fredagen den 15 juni.
På öron näsa hals mottagningen på akademiska sjukhuset så fick han komma in till läkare på en gång, de kollade i munnen och gick ner med kamera i genom näsan och kollade ner i halsen. De sa att med 99% säkerhet är det skivepitel cancer. Tomi svimmade av kameran i näsan så jag fick reda på att han ”kanske” hade fått cancer när han ringde och sa att han inte fick köra bilen hem så jag måste komma och hämta honom. Det var som att få ett riktigt hårt slag i magen att få reda på det på detta vis och med en man som förnekade cancern fast han egentligen visste att det var som det var. Jag fick hålla masken inför baren och åka iväg i bilen, först då kunde jag tillåta mig att få reagera jag ville bara skrika och slå runt mig men det gjorde jag inte utan det var bara tårarna som trillade ner för kinderna.
Allt kändes så overkligt att det jag misstänkt var sant! Jag ville så gärna ha fel!

Inne på sjukhuset hämtade jag en mycket blek Tomi som hade en pärm under armen med texten” Min vårdplan” till dig som har cancer. Men han sa fortfarande att nä jag har inte cancer förens jag fått svar  på alla prover!
Fredag kväll blev en dyster kväll med mycket tårar.
Lördag morgon samlade vi de 4 barn som bor hemma och talade om att Tomi förmodligen fått cancer i munnen det blev alldeles tyst! De stora barnen förstod allvaret på ett annat sätt och kom senare och frågade mig om pappa skulle dö nu, ja vad 17 svarar man på det? Vi måste vänta och se vad va jag kunde säga något annat svar går ju inte att ge.
En av våra tvillingar skulle på Cisv läger i Juli så vi fick alla de föräldrarna hem till oss den lördagen, men jag tror det var bra för oss dels för att en av föräldrarna är specialist tandläkare och kunde ge lite tips och råd och en av de andra barnens pappa är läkare. Och att vi fick lite annat att tänka på.
Måndag kom och vi väntade på att få en röntgentid  till Tomi men vi fick besked om att det skulle bli på tisdagen istället. Så vi åkte och köpte Tomis kostym till bröllopet den måndagen och tur var ju det men det kommer jag skriva om senare.
Tisdag och onsdag var vi heldagar på sjukhuset men diverse olika röntgen mm. På torsdagen  den var vi till sjukhuset och fick till 100% reda på att Tomi hade gingival cancer och den 2 juli skulle operationen ske, operationen skulle ta ca 10 timmar! Man berättade att man skulle ta bort halva underkäken och ersätta den med ben, senor, muskler och blodkärl från underbenet och hyvla skinn från låret och ersätta skinnet som de tog bort på underbenet med. Vi frågade också om Tomi skulle orka med bröllopet i augusti och svaret var nä det trodde de inte.

På vägen hem blev det gråt men också planera ett blixt bröllop!